Villa Marina Rosso Conero

Dagar som är till för att njutas

Det underbart soliga vädret igår gjorde att ölsuget satte in lite extra. Som tur var anslöt tio lika ölsugna vänner och såg till att det blev en kanonkväll med några belgiska godingar på Bishops Arms. Jag som är min vana trogen går upp fem på morgnarna och somnar sedan som en stock vid tio på kvällen. Just därför var det en väldigt trött men nöjd dam som somnade innan huvudet ens landat på kudden vid tolvsnåret. Tanten här är liksom inte tjugo längre… :)

I vanlig ordning var jag uppe med tuppen idag och kunde man ackompanjerat av en stor balja kaffe se på när solen sakta klättrade upp över de frostvita taken. Lika vackert och rofyllt som vanligt. En frukost, lite skriverier och sedan bar det av ut i löparspåret. Något som förvånar mig är hur jag ens hittat fram till ett ägg en gång i tiden, för mitt lokalsinne är så uselt att det är pinsamt. Senast jag var på Restaurangen Riche hittade jag inte ens ut…

Längre än planerat

I varje fall bestämde jag mig för att årets andra löptur skulle bära av runt Årstaviken – en sträcka som brukar sluta på runt 8 kilometer. Eftersom skuggsidan var som en enda isrink och mina skor var som lika halkfria som en sopsäck, var det bara att försöka hitta alternativa vägar. Efter en mil vara det bara att inse att jag inte hade någon som helst aning om var jag var. Framför allt då Hammarbybacken plötsligt tornade upp sig framför mig. Som tur var tog jag till gps:en på mobilen och kom hem 1,5 mil senare. Vid det här laget var låren så stela att jag knappt kunde gå. Men orkade gjorde jag i alla fall.

Test av rödvin

Så, på det här viset har min dag börjat. Men nu var det inte mitt usla lokalsinne och mina smärtande lår vi skulle tala om, utan hur gott det är med ett glas rödtjut! Vi har nämligen testat Villa Marina Rosso Conero – ett vin från Tryffelsvinets vinklubb. Det här är ett vin som produceras i det Italienska distriktet Marche (uttalas Marke) som ligger på östra sidan av landet. För egen del har jag varit och besökt vingården vid två tillfällen, mer om vår underbara vinresa till Italien kan du läsa här.

Prisvärt hos Systembolaget

Vinet görs på 100 procent av druvan Montepulciano och är ett smakrikt och kryddigt vin med härliga tanniner. Jag skulle absolut säga att vinet är prisvärt för sina ynka 79 kronor. Här får man för en billig penning ett härligt rödvin som passar både till kött, pasta och kallskuret, såväl som till Torskrygg med rosmarin, äpple, rotsaksgratäng och honungsglazad sparris och det vi lagar här nedan.

Testat: Villa Marina Rosso Conero 100% Montepulciano

Till denna provning var det alltså dags att samla ihop vinpanelen för att testa denna röda Italienare – Villa Marina Rosso Conero. Rosso Conero ligger vid staden Ancona och namnet på vinet kommer från bergskedjan Conero.

Egendomen omfattar i dagsläget av 45 hektar vinodlingar. Antichi Poderi som det också står på flaskan betyder ”Den antika vingården”. Det är också ett av namnen på vingården som detta vin kommer ifrån.

Om vinet:

Janssons tacobiff med broccamoleVilla Marina Rosso Conero (nr 2143)
Pris: 79:-
Årgång: 2009
Druva: Montepulciano
Ursprungsland: Italien

Mat till vinet:

Det här vinet är framställt på den blå druvsorten Montepulciano. Det är ett fruktigt och relativt fylligt vin som lämpar sig bra till smakrika kötträtter.

Far i stugan fick i uppdrag att komponera en passande rätt och slog till på: Janssons tacobiff med broccamole – en annorlunda tokning av traditionella tacos som också är och nosar på vår klassiska Janssons Frestelse. I vanlig ordning blev det en riktigt bra kombo.

Personligen tyckte jag att maten behövde ytterligare syrlighet för att balansera upp vinet och hade därför på lite balsamvinäger på biff och sallad. Jag tyckte att det gjorde vinet sötare och mer smakrikt. De andra tyckte det var bra som det var.

Så här tyckte vi om Villa Marina Rosso Conero:

WomanWomanManMan
4444
Totalt 16/20

Bland dofterna finner vi viol, torkade fikon och pistage. Det är ett vin med mycket doft där man även kan känna lädrigheten bra genom en sniff.

Smaken då? Ja, även här är nyansen av pistage påtaglig samtidigt som körsbär, blåbär och svarta vinbär är framträdande. Det är en mycket smakrikt och gott vin med bra lädrighet och tanniner.

Som sagt, i maten behövdes mer syrlighet och sötma för att öka själva sötman i vinet. Låt det gärna lufta en timme i karaff och servera vid en temperatur runt 16-18°.

Panelen är mycket nöjda med detta vin och ger mer än godkänt. Personligen är detta också ett vin jag gärna pimplar som det är – utan några speciella tillbehör. Mycket bra!

Så här gör vi:

En specialkomponerad middag för vinet lagas upp. Vinet hälls upp och luftas, sedan smakas det av både före och till maten för att bedöma hur det förändras. Smaker och karaktär diskuteras och antecknas, sedan får varje person ge ett slutligt samlingsbetyg på en skala från 1 till 5.

1 = Dåligt 2 = Dugligt 3 = Bra 4 = Mycket bra 5 = Utmärkt

Gillar du receptet? Spara det som en favorit! Du hittar dina sparade favoriter om du klickar på det röda hjärtat i menyn högst upp på sidan.