Madeleine med vattebnuffel @ Ängsholmens Gårdsmejeri

Ängsholmens gårdsmejeri, bland bufflar, fjällkor och getter

En solig och kall dag i mars packade jag och sambon ihop våra kesoburkar och kaffetermosar för att bege oss uppåt landet. Några mil väster om Uppsala, i Harbo, ligger nämligen Sveriges första vattenbuffelgård. 

Linda, Lotta och BosseAtt vi skulle åka och titta på vattenbufflar var inget vi själva hade planerat. Dock sker det ibland tillfälligheter som gör att man halkar in på de mest trevliga saker.

När Magnus Reuterdahl, Anna Torndahl, Lotta Siwerts och Anders Johansson skulle åka upp i samlad tropp med fruar, sambos, barn och vänner, bestämde vi oss helt enkelt för att följa med.

Jag menar, vem tackar nej till att klappa livs levande vattenbufflar när man får chansen?

Aspvik Gård

Tack vare gps-koordinater som inte var helt exakta började jag och sambon med ett oplanerat besök på buffelgårdens granne, Aspvik Gård. Inga bufflar sågs till, men däremot fritt strövande getter och killingar som låg och solade sig på bergknallarna. Riktigt nyfikna och kelsugna var de också när vi kom fram och hälsade.

Get @ Aspvik Gård

Yvonne som driver gården tillsammans med sin man Hasse, flyttade ner från Härjedalen för ett par år sedan för att komma lite närmare civilisationen.

Getterna går alltid fritt och har aldrig varit sjuka ”utom han som skrapat upp örat lite där” säger hon och pekar på en liten brunfläckig spelevink som står i solskenet och ser rätt nöjd ut. 

Rymde och åt upp trädgården

Det hela började då de fortfarande bodde i Härjedalen. Yvonne fick frågan om hon ville ta över en god väns födelsedagspresent – två små getflickor som rymde stup i kvarten och åt upp hela trädgården.

Sagt och gjort flyttade getterna, Gerda och Daffe in, och idén att prova på att göra egen fetasost satte igång. Därefter tog det inte lång tid innan de fick frågan om de ville ha en snäll getabock också. Getabock plus getflickor – ja, ni kan ju ana hur det gick sedan.

Goda getostar

Idag har de runt 25 getter på gården i Harbo och producerar olika typer av färskostar. Lagrade kittostar, hårdost, blåmögelost och halloumi säljer de direkt på gården och emellanåt på olika marknader.

Men nu var det ju faktiskt bufflar vi kom för att titta på, så med ett sista farväl begav vi oss vidare till nästa gård.

Ängsholmens Gårdsmejeri

För er som inte vet härstammar vattenbuffeln från Asien och är numera relativt sällsynt i det vilda. Sedan människan domesticerade vattenbuffeln används den i första hand som dragdjur samt till framställning av mjölk, ost och kött. Födan är i första hand färskt gräs, och då de i vilt tillstånd lever i fuktiga gräsområden samt träsk, är de bra att ha betandes på vattensjuka områden.

Bufflar @ Ängsholmens Gårdsmejeri

Ängsholmens Gårdsmejeri har man idag 16 bufflar och 4 fjällkor – av dem är 7 buffelkalvar och 3 fjällko-kalvar.

Inne under vinterhalvåret

Jag undrar förstås nyfiket varför. Kan det helt enkelt vara för kallt? Nädå, det finns helt enkelt inget för dem att göra ute, berättar Linda.

Bufflarna är bra på det viset att det är tåliga. Deras grova hud gör att man inte behöver spruta på dem insektsmedel under sommaren. Fästingar och andra insekter kommer helt enkelt inte igenom den läderartade huden. Tack vare det håller de sig friska och slipper medicineras.

Pontus @ Ängsholmens Gårdsmejeri

Att få hit bufflarna var ingen lätt historia

I september förra året (2012) drog Linda och och hennes föräldrar igång verksamheten med vattenbufflarna. Men, att få hit bufflarna var dock ingen lätt historia.

När de skulle in i Sverige ville Naturvårdsverket och Länsstyrelsen så klart ha en mängd veterinärintyg och handlingar. Därefter fastnade bufflarna i karantän då de testade positivt på en tuberkulossjukdom – en feldiagnos som ställes på grund av ett test som egentligen skulle göras på kor.

Efter många vändor och flera brev till Jordbruksverket kom de efterlängtade bufflarna tillslut till sitt nya hem på Ängsholmen.

Varför är buffelmjölken så vit?

Till min förvåning visade sig bufflarna vara riktiga kelgrisar som gärna ville klappas och hälsas på. Efter ett långt besök där ungarna farit runt och kliat bufflarna både en och två gånger, var det dags att testa ost.

Komjölksost och Buffelmjölksost @ Ängsholmens GårdsmejeriLinda plockar fram ost både från fjällko och buffel och berättar samtidigt att det är lätt att se skillnad; kons mjölk innehåller betakaroten, medan bufflarna lagrar betakaroten på annat vis i kroppen. Därför är bryts ljuset annorlunda och gör att buffelmjölken är kritvit, och således också osten.

Både yoghurt, hårdost, smör – och så klart, mozzarella, får vi prova. Alla produkterna går att köpa i NK:s Saluhall i Stockholm – om man förstås inte åker till gården och handlar. Allt är verkligen jättegott – och tänk vad häftigt att kunna smaka närproducerade mejerivaror från vattenbuffel!

Linda @ Ängsholmens Gårdsmejeri

Buffelsläpp den 5 maj

Vill du besöka Ängsholmens Gårdsmejeri föreslår jag en tur den 5 maj, då är det nämligen buffelsläpp på gården och bufflarna får kuta ut i det fria.

Linda berättar att man kommer att kunna köpa varm ostkaka med sylt och grädde, samt varm choklad på fjällkomjölk och kaffe. Sjävlklart kan man också handla med sig ost och yoghurt. Förra året blev bufflarna så vårstinna att de rände rakt igenom staketet med Lindas pappa jagandes efter. I år kan alltså vad som helst hända – även om man denna gång är förberedd.

Klappa bufflar och fjällkor kan man förstås göra – och varför inte svänga förbi Aspviks Gård och kela med getterna samtidigt? Helt klart en trevlig dagstur för hela familjen som verkligen rekommenderas. Psst! Kontanter gäller, så glöm inte att svänga förbi bankomaten på vägen.

 

Läs mer om buffelbesöket på:

Ängsholmens egen webbplats: Stockholmare på besök
Hos Magnus Reuterdahl: Allt är inte kor som råmar!
och hos Lotta Siwerts: Bufflar, bufflande och buffelmozzarella

Gillar du receptet? Spara det som en favorit! Du hittar dina sparade favoriter om du klickar på det röda hjärtat i menyn högst upp på sidan.