Så gör man mousserande vin

Förra veckan var jag på provning av mousserande viner. Själva provningen arrangerades av Prime Wine Group på Moderna Muséet i samarbete med Raventós i Blanc – en av världens mest kända Cavaproducenter.

Mousserande vin är världens festligaste dryck – när bubblet åker fram vet man garanterat att det är fest. Mousserande vin får man genom att antingen tillsätta kolsyra, eller helt enkelt tillsätta mer jäst och söt druvmust i butleljen, vilket i sin tur startar en ny jäsning som ger kolsyra. En del kallar felaktigt allt mousserande vin för Champagne, och det ska man se upp med. I det nordöstra distriktet Champagne i Frankrike gäller hårda kontroller och strikta regler. Endast mousserande vin från Champagne får kallas Champagne.

Champagne

får endast innehålla tre specifika druvor: Pinot Meunier, Pinot Noir och Chardonnay. Ibland används alla tre, ibland bara en. En Champagne på enbart Chardonnay kallas Blanc de Blanc. De sorter som görs utan Chardonnay kallas Blanc de Noirs. I Champagne ligger flaskorna minst 15 månader innan jästfällningen avlägsnas och ny kork sätts på.

Crémant

uppfyller också extra höga kvalitetskrav och görs i Bourgogne och Alsace. De är lätta, mousserande viner som måste lagras minst ett år. De franska appellationslagarna kräver bland annat att druvorna skördas för hand samt att andra jäsningen sker enligt Champagnemetoden, dvs i flaska.

Sekt

är den tyska (eller österrikiska) motsvarigheten som framställs antingen via flaskjäsning (samma metod som av Champagne) eller genom tillverkning på tankar. Deutscher Sekt ska enligt tysk lagstiftning vara helt gjort på tyskodlade druvor.

Cava

är Spaniens motsvarighet till Champagne. Väster om Barcelona, i Katalonien, ligger Spaniens centralort för mousserande vin. Här finns jätteproducenter så som Freixinet och Cordoníu belägna. Cava är antingen vitt eller rosé och görs på samma vis som Champagne. Själva ordet är katalanska och betyder källargrotta.

Spumante och Frizzante

kallas bubblet i Italien. Asti och Moscato d’Asti är de söta varianterna medan Prosecco istället är torr eller extra torr. Den finare varianten av Prosecco kommer från området Franciacorta i norra delen av Italien och framställs enligt samma metod som Champagne. Namnet Prosecco användes tidigare för en sorts druva, men 2009 döptes druvan om till Glera för att undvika sammanblandning. Den svagt bubblande kallas Frizzante, medan den kraftigt bubblande kallas Spumante. Spumante betyder inte helt oväntat mousserande och kan tillverkas både enligt tankmetoden och champagnemetoden.

Från Champagne till Cava

Vår guide under provningen var charmerande Señor Manuel Raventós Negra, VD och chefsoenolog på Raventós i Blanc. Under aftonen fick vi prova åtta mousserande viner – från Champagne till Cava. De tre Cavorna var förstås från Raventós i Blanc.

Mina favoriter var just två av dem; 1999 och 2007, samt en mousserande från England (tro’t eller ej). Jag gillar viner med mycket smak och kraft, ekfat är en personlig preferens. De två cavorna var eldiga och smakrika och precis min kopp med te.

Raventós i Blanc

18 generationer och 5 vingårdar ligger bakom succén Raventós i Blanc. År 1497 började historien och 1872 tillverkade Josep Raventós Fatjó den första cavan, då på den katalanska druvan Xarel·lo. På de 90 hektaren i Sant Sadurní D’Anioa handplockas druvorna för att sedan bli till vin och lagras minst 15 månader (reserva Brut och De Nit). Gran Reserva del La Finca lagras 3 år medan Elisabet lagras 4. Den längsta lagringen är upp emot 7 år.

På Vinnet:s webbplats kan du läsa mer om Raventós i Blanc samt de viner som saluförs på Systembolaget.

Vinerna vi provade:

Graham Beck Blanc de Blanc, 2008 (Sydafrika)
”Spritsigt, syrligt och lätt. Inte allt för mycket smak.”

Nyetimber, 2006 (England)
”En av mina favoriter till skillnad från vissa av tyckarna på plats. Ektoner och smakrikt.”

Lamandier Bernier Terre de Vertus premier Cru, 2007 (Frankrike)
”Doft av russin och smak av torkad frukt. Viss bitterhet i eftersmaken men trots det välbalanserat. En vintage som är biodynamiskt odlad.”

Diebolt Vallois Prestige Brut NV (Frankrike)
”Blanc de Blanc vilket innebär 100% Chardonnay. Består även av en del äldre vin. En aning brödigt men friskt.”

Bellavista Cuvée Brut NV (Italien)
”Lite åt det sötare hållet. Smaken försvinner rätt fort ur munnen när man svalt.”

Gran Reserva de la Finca, 2007 (Spanien)
”Lagrat i 30 månader och görs på 4 sorters druvor samt Pinot Noir, vilket 2009:an inte innehåller. Min personliga favorit. Spritsigt med toner av rostade nötter och marsipan. Doftar vit sparris och marsipan. Har en bränd ton och spännande hetta.”

Manuel Raventós, 1999 (Spanien)
”Mer russinsmak än de övriga, även denna rätt eldig.”

Manuel Raventós, 2000 (Spanien)
”Smak av marsipan, harsyra, rostad mandel och svartvinbärsblad. En aning rökig karaktär.”