Äntligen skördetid

Halvvägs in i september börjar min hjärna så smått acceptera att det är mer höst än sommar. Eller kanske är det något annat i kroppen som börjat acceptera det, för hjärnan har nog vetat det hela tiden men bara slagit bort tanken på att det snart ska bli vinter. De dagar som inte bara regnar bort eller är iskalla njuter jag extra mycket av denna tid på året. Det är något särskilt med början av hösten och naturen går in i ett lugnare tempo. Kanske är det bara inbillning, men jag har i alla fall alltid upplevt att det är så.

Sedan snart tre år tillbaka har jag bott på vårt landställe. Flytten berodde på pandemin och lättheten i att kunna isolera sig. Efter det har jag blivit kvar medan min sambo numera spenderar halva veckorna i Stockholm. 1–2 gånger i månaden åker jag in för att träffa kollegorna i Stockholm, men min fasta punkt är fortfarande landstället i Roslagen. Vi har hela tiden sagt att vi ska sälja lägenheten och flytta hit permanent när vi blir äldre, och det var ju intressant att få en försmak redan nu av hur det skulle vara. Om jag fortsätter att ha landet som utgångspunkt får tiden utvisa, för man vet aldrig hur jobbsituationen ser ut och hur världen förändras.

Tills dess njuter jag varje sekund av att bo här. Jag älskar lugnet närheten till naturen, och att kunna odla – vilket jag gör varje sommar. Nästa år blir det också ett växthus. Det ser jag fram emot så man kan förlänga säsongen. Jag har alltid tyckt om att odla och med tiden har det blivit en större och större del av mina intressen. Det går ju också hand i hand med att ha ett matintresse. Att själv kunna odla det man ska laga är ju ren och skär lyx. Och så klart en massa jobb.

Sylta, safta, torka och lägg in

Denna sensommar har jag ägnat mig åt att experimentera med det jag odlat. Jag har syltat, saftat, picklat, lagt in och torkat i större skala för att testa hur man kan förlänga råvarornas tillgänglighet, och för att se vad som passar just våra ändamål. Här på landet har jag en plats att förvara allt på så det är ju perfekt. Planen är att få till en jordkällare, men tills dess förvaras allt i garaget.

Tidigare har jag lagt in och fryst allt möjligt eftersom det är ett smart sätt att förlänga råvarornas hållbarhet. Dock åt vi inte allt jag la in eller frös; vissa saker blev för konstiga för att användas på ett normalt vis i vardagen, medan andra tillexempel inte alls blev bra att att förvaras i frysen. De innehöll helt enkelt för mycket vatten och kunde behöva en snabb blanchering eller kokas ner till puré innan det frystes. Det här har jag trixat med både i år och föregående höstar, och nu känner jag att jag börjat hitta en bra väg.

Så kan man ta vara på selleri

Något jag test i år är att torka selleriblad. Det hela började med att vi var hos ett par vänner och åt middag. Till köttet vi åt hade de använt en rub so vi tyckte jag väldigt god. Nyfiken i en strut, som man är, inspekterades innehållrförteckningen för att se vad som var i. En av de saker var selleri. Att ha selleri i en rub verkade ju lite märkligt. Sedan kom jag på att det förstås måste vara torkad selerli av något slag. Efter lite googlande kom jag mycket riktigt fram till att man kan köpa torkat pulver av selleriblad.

Eftersom jag odlar både blekselleri och rotselleri, och dessa har massor av blast var det ju perfekt att skörda lite i taget av bladen och torka. Jag började med att torka bladen i solen. Det tog ganska lång tid och dessutom hann bladen aldrig riktigt torka så pass mycket att de inte drog till sig fukt igen. Förra året köpte jag en grönsakstork, och visade sig vara alldeles perfekt att torka selleribladen i.

I en horisontell tork blir det jämnast

Jag har en så kallad horisontaltork vilket innebär att fläkten sitter baktill i maskinen och att det som ska torkas läggs framför i tråg. Många modeller är vertikala, och då torkas innehållet underifrån. I såna modeller måste man alltså hålla på och flytta om planen under torkningen för att allt ska bli jämnt torkat Annars torkar det understa lagret torkas först och täpper dessutom till luftlödet för de översta planen. I den horisontella torken torkas allt jämnt.

I grönsakstorken torkar bladen på cirka 2 timmar. Jag brukar torka dem i en temperatur på cirka 50–55 grader. Både blad från blekselleri och rotselleri går bra att torka. Skippa stjälken och ta bara bladen. Annars tar det en evighet att torka allt, samt att stammen blir träig och grov när man mixar den. Plocka gärna något blad här och där bland plantorna så kan de resterande bladen fortsätta att underhålla växten. När bladen är torra och spröda lägger man allt i en mixer och maler det sedan till önskad mjölighet. Använd till rubs, bbq-sås eller strö över som örtkrydda på kött, fisk, kyckling, i gratäng eller gryta. Perfekt om man vill ha tillgång till smaken av selleri när som helst, och om man vill ta vara på all den blast som bildas när man odlar själv.

Torkat selleripulver

Cirka: 2 dl selleripulver

ca 1 liter selleriblad

• Plocka bladen från selleristjälken. Lägg ut bladen på hyllplanen till grönsakstorken. Bladen kan överlappa men lägg dem inte på varandra. Då tar det längre tid att torka.
• Kör torken i 50–55 grader i cirka 2 timmar. Om bladen inte är torra och spröda kör dem ytterligare tills de är det. Eventuellt kan hyllplanen behöver flyttas om ifall du använder en vertikaltork. Bladen kan även torkas i ugn på samma tid och temperatur. Glänta lite på ugnsluckan. Vill du torka bladen i rumstemp, lägg ut dem på tidningar och låt dem ligga tills de torkat ordentligt. Detta tar ett par dagar. I solen går det snabbare.
• Lägg bladen i en mixerkanna och kör dem till ett pulver. Häll över pulvret i burkar. Förvara burkarna mörkt och svalt så tappar de inte färg.