Kött ibland, vego ibland

Nu för tiden lagas det ungefär lika mycket vegetariskt som mat med kött hemma hos oss. För det mesta blir det vego i veckan och någon sjysst köttbit till helgen. Det kött som hamnar på tallriken har minskat i mängd och det är alltid svenskt. En gång i tiden åt jag aldrig hel-vegetariskt, men i ärlighetens namn är det någon man behöver öva på. Kanske inte att äta vegetariskt, men att laga. De finns så klart även de som är lite skeptiska till att äta vegetariskt, vilket kan låta märkligt. Men jag har stött på ett gäng, oftast i den lite äldre generationen som mina föräldrar och deras vänner. Men efter att ha provat har de förvånad utbrustit ”det här var ju riktigt gott”, eller ”oj, man blev ju mätt”. Att det inte ska smaka gott eller inte mätta ordentligt verkar vara två vanliga missuppfattningar hos skeptiker.

Den vegetariska mat jag lagar innehåller ofta mejeri och/eller ägg, men här i bloggen finns även ett gäng veganska och helvegetariska recept. Man kan ju naturligtvis också byta ovo- och lakto-ingredienserna mot vegetabiliska alternativ i de recept som innehåller något av dem. Mejeri brukar i de flesta fallen funka fint medan ägg är lite knepigare. Egenskaperna, smaken och texturen i ägg är svåra att imitera, även om det finns metoder som kan få saker att tjockna. Och det är ju oftast den effekten man är ute efter.

Men nu ska vi inte snacka veganskt eller helvegetariskt, för detta recept innehåller ost – både ricotta och mozzarella. Vegetarisk cannelloni med linser, spenat och ricotta är ett köttfritt och lakto-vegetariskt recept som passar fint att laga både till helg och vardag. Servera dem gärna med en gos sallad till. Saknar man kött kan man enkelt addera det i rullarna. Varför inte kyckling eller köttfärs? Jag brukar plocka fram detta recept till Halloween och allhelgona eftersom det är lite läskigt. Det innehåller ju nämligen både svarta linser, pasta och krossade tomater som kan få den med lite väl livlig fantasi att tänka på både blod, benknotor och små spindlar… Nämnde jag att jag har ganska livlig fantasi? :)

Skillnaden på olika linser

Får man inte tag i belugalinser, som är den svarta och mindre sorten, då kan man i nödfall byta mot gröna linser. Dock har belugalinserna en mer kompakt textur som gör att de inte kokar sänder lika lätt. Medan gröna, röda och gula linser bara ska sjuda i 10 minuter ska beluga sjuda i 15-20 minuter. De tre föregående lins-sorterna brukar ofta falla isär eller koka sönder helt medan belugalinserna behåller sin form. Detta gör inte bara att det ser trevligare ut – de adderar en textur till maten som är lite tuggigare. Personligen tycker jag att textur är en viktigt i vegetarisk mat. Jag menar, vem vill tugga på gegg där allt bara är mjukt och sönderkokat? Något måste vara tuggigt eller knaprigt för att bryta av.

I pastarullarna använder jag också frusen spenat – inte den hackade sorten utan den där man frusit hela blad. Även dessa adderar en textur till anrättningen. De härliga smakerna på cannellonin står vitlök, citron, kapris och oregano för. Observera att färska lasagneplattor ofta innehåller ägg. Äter du inte ägg behöver man således byta den färska varianten mot torra lasagneplattor som man blötlägger i varmt vatten tills de blir formbara.

Tycker man det är svårt att använda ark av färsk lasagneplattor finns det vissa leverantörer som säljer dem som en helt lång bit. Man kan också göra sig egen pastadeg. Då kan man göra dem så långa man vill och rullarna kan göras lite större.

» Här hittar du fler goda pastarecept