Rödvin

Svåra ord om vin

Ju mer man pratar om vin desto mer lär man sig. Självklart lär man sig förstås också me om vin ju mer man dricker – på gott och ont ;) Sanningen är dock att ju mer vin man provar, desto närmare kommer man det som är ”ens egna smak”. Det är ju också det det handlar om – att komma fram till vilken typ av vin man gillar och på så vis hitta liknande viner och bredda sin smakpalett. Visst ändrar man också smak med tiden, och visst beror det på vad man äter till, men på tal om att tala om vin – vad betyder egentligen de olika orden?

Om vin: Vad betyder ordet?

VinglasVinspråket kan anses avancerat, och visst gillar vinkunniga och vinälskare att svänga sig med kluriga ord. Men vad betyder egentligen cuvee, Blancs de Blancs och terroir. Vad heter den där lilla prylen som håller fast champagnekorken? Och vad innebär det att ett vin är komplext? För att göra livet enklare för oss som tycker om vin – och att prata om vin, hittar du därför här en liten vinordlista med knepiga ord om vin.

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Ä Ö

A

Agrafe

är franska, precis som många andra vinord, och är helt enkelt hållaren av ståltråd som håller champagnekorken på plats. Den kallas också grimma.

Appasimentometoden

är den process som används vid tillverkningen av framför allt Amarone, men även Ripasso och Recioto. Enligt appassimentometoden skördas druvorna och får sedan torka mellan 60 till 100 dagar – innan de pressas. På detta vis får vinet en djup koncentration av smak och en högre alkoholhalt.

Arom

är doften som kommer från själva druvan i vinet, även kallad primär doft. Aromen brukar vara extra framträdande bland unga viner och ska inte blandad ihop med bouquet. Typiska exempel på arom kan vara frukt, bär, örter och kryddor. Doftar man i glaset utan att snurra på det brukar de primära dofterna vara de man känner först.

Aromatiskt

används för att beskriva viner med tydlig druvkaraktär. Gewürztraminer, riesling och sauvignon blanc beskrivs ofta som aromatiska, såväl som unga viner.

Attack

är det första smakintrycket som unga viner med mycket syra kan ge.

B

Balanserat vin

innebär att karaktärerna i vinet upplevs lika tydligt – med andra ord syra, strävhet, fruktighet, fatkaraktär och alkohol. När ett vin har balanserad doft och smak brukar det kallas för elegant.

Barrique

kallas de traditionella franska ekfaten som används för att lagra och jäsa vin. Ett riktigt fat skall rymma 225 liter. Den franska eken kommer från de två arterna Quercus robur (vanlig ek) och Quercus sessiflora (bergek). Barrique betyder fat eller tunna.

Biodynamiskt

odlat vin innebär dels att man odlar ekologiskt, det vill säga utan bekämpningsmedel. Det handlar också om en större filosofi där man utgår från Rudolf Steiners lära. Filosofin går ut på att ge tillbaka till jorden vad man tar samt att respektera naturens egen cykler. Här anpassar man sig efter planeternas placering och kosmiska krafter. Som biodynamisk odlare utgår man från dessa när man väljer tidpunkt för både skörd och plantering samt det övriga arbetet i vingården och vineriet. Vingården ses som en enda stor organism och istället för bekämpningsmedel använder man sig av andra djur som tar hand om skadedjuren och planterar täckgrödor mellan raderna.

Blanc de Blancs

är ett uttryck som används när man pratar om champagne, men även om annat mousserande vin. Blanc de Blancs innebär att vinet enbart gjorts på den gröna/vita druvan chardonnay. Blanc de Blancs är franska och betyder vitt från vitt.

Blanc de Noir

är motsatsen till Blanc de Blancs och innebär att champagnen, eller det mousserande vinet, endast gjorts på blåa druvor. Blanc de Noir betyder vitt av svart och innebär att man gjort ett vitt vin på rödvinsdruvor. Vinet är alltså fortfarande vitt. Pinot noir och pinot meunier är de blåa druvsorterna som är tillåtna att göra champagne på.

Blend

betyder att vinet görs på flera sorters druvor. Motsatsen kallas för endruvsvin, eller engelskans Varietal.

Bordsvin

kan betyda två saker; kvalitet eller typ av vin. I dagligt tal syftar det på ett vin av enklare kvalitet – ett vardagsvin. Ett bordsvin lämpar sig bra till mat, överstiger inte 16 procents alkoholhalt och är heller aldrig mousserande.

Inom EU är det istället en reglerad kvalitetsklass där bordsvin är den lägsta. På bordsvin uppges inte druva eller ort – bara land, exempelvis ”franskt bordsvin”. Den engelska benämningen är Table Wine, medan man kallar det vino de mesa i Spanien, vin de table i Frankrike och vino da tavola i Italien – för att nämna några.

Botrytis

cinerea, även kallat ädelröta, är en gynnsam svamp som angriper vindruvorna då vädret växlar mellan fukt och solsken. Botrytisen angriper druvornas skal och gör att druvan skrumpnar ihop. Detta i sin tur förändrar smaken och gör att socker och aromämnen blir mer koncentrerade. Typiska viner där Botrytis fått ge karaktär är bland annat vita, söta dessertviner av ungerska tokajer, franska sauternesviner samt tyska och österrikiska Trockenbeerenauslese.

Om förhållandena är för fuktiga kan blåmögel bildas. Blå druvsorter är i känsligare för fukt än gröna druvsorter, vilket också är orsaken till att ädelsöta viner över lag är vita. Botrytis förekommer dock när blå druvor torkas efter skörd – som när man gör Amaroneviner enligt appassimentometoden (se ovan).

Bouquet

är den doft som vinet utvecklar med tiden, även kallad sekundär. Exempel på dofter kan vara tjära, vanilj, kola, stall med flera. Generellt brukar aromen dominera hos unga viner, medan äldre viner har mer bouquet.

Brut

är ett mått på hur torr ett mousserande vin är. När det står Brut på en flaska är det alltså ett torrt vin vi talar om. Det finns även benämningarna extra sec som innebär att vinet är torrt till halvtorrt, sec som betyder att vinet är halvtorrt, demi sec som innebär att det är halvsött och doux som står för sött.

Extra Brut: Mindre än 6 g socker per liter
Brut: Mindre än 12 g socker per liter
Extra Dry: 12-17 g socker per liter
Sec: 17-32 g socker per liter
Demi-Sec: 32-50 g socker per liter
Doux: 50 g socker per liter

C

Cap Classique

står det på mousserande viner från Sydafrika som görs enligt champagnemetoden. Är flaskan märkt med Cap Classic kan man vara säker på att vinet är framställt på samma vis som i Champagne.

Cru

är ett ord man säkert hört talas om i vinsammanhang – framför allt när man talar om Bourgogne, Bordeaux och Champagne. Cru uttalas cry kan syfta både på vingård, by eller vin beroende på var man är. När man talar om olika crus menar man däremot olika gårdar eller byar i Frankrike. De olika cruerna har olika klassificeringar där Premier Cru är näst bäst och Grand Cru är det bästa.

Förr baserades klassificeringen på druvornas pris men idag används systemet som en indikator för kvalitet på vinrankorna och de viner de producerar. I Champagne klassificerar byar, i Bourgogne klassificeras vingårdar och i Bordeaux klassificeras viner. Läs mer om Cru i bloggen Champagne och mat.

Cuvee

är en term som förklarar att vinet är en druvblandning, snarare än ett vin gjort på en sorts druva, så kallat endruvsvin.

I Champagne representerar en cuvée också de första litrarna druvmust som pressas från en sats på 4000 kilo vindruvor. De första 2,050 litrarna kallas för marc, medan de följande 500 litrarna kallas för taille, vilket betyder ”svansen”. Svansen sägs ge grövre viner, därför använder många champagnetillverkare använder endast druvmusten från cuvéen i sin produktion.

Det finns även viner som har cuvée utsatt på etiketten. Detta är ingen reglerad betydelse utan är snarare i marknadsföringssyfte eller för att beteckna att vinet är av särskilt hög kvalitet.

Champagne

kommer endast från champagne och får endast göras av de tre druvsorterna chardonnay, pinot noir och pinot meunier. Mousserande vin görs på samma vis runt om i övriga världen. I Spanien kallas motsvarigheten cava, i Italien Prosecco, i Tyskland sekt och i Sydafrika Cap Classique. Kom ihåg att distriktet Champagne skrivs med stort C och drycken champagne med litet c.

Champagnemetoden

är en metod som har sitt ursprung i Champagne men idag används överallt där mousserande vin tillverkas. Champagnemetoden innebär att den andra jäsningen sker på flaska. Flaskorna tillsluts och ligger sedan svalt och mörkt medan vinet bildar kolsyra med hjälp av socker och jäst.

Charmatmetoden

innebär att man jäser vinet på tank till skillnad från champagnemetoden där man jäser vinet på flaska. Vid tankjäsning blandas vinet med socker och jäst innan det förs över till en trycktank. Där låter man vinet jäsa tills sockret har omvandlats till alkohol och koldioxid. Jästen filtreras bort och vinet tappas på flaskor. Metoden kallas även cuve close eller tankjäsning.

D

Degorgering

är det sista momentet vid champagnetillverkningen. Flaskan vänds och skakas lätt för att flytta jästfällningen från botten till flaskans hals. Därefter kyls halsen så att jästfällningen fryser till en klump. När flaskan sedan öppnas skjuts fällningen ut av trycket i flaskan. Flaskan fylls på med den saknade volymen och förses med ny champagnekork och grimma. Det datum som står utskrivet på flaskan är då degorgeringen av vinet skedde.

Dekantering

är när man häller över vinet till en karaff. När vinet cirkulerar ner i dekanteringskaraffen luftas det och eventuell bottensatsen kan avskiljas. Det som sker när vinet hälls över till karaffen är att det tar upp syre, samt att det i den nya behållaren ger det mer syre tack vare den större ytan. Man dekanterar bara genom att hälla vinet i karaffen och låta det virvla ner.

Depå

är bottensatsen i vinflaskan eller på tanken. Depån är en fällning av tanninerDruvtypiskt

Druvtypiskt vin innebär att doft och smak har en karaktär enligt den allmänna beskrivningen för druvsorten. Exempelvis doftar och smakar cabernet sauvignon svarta vinbär, sauvignon blanc bjuder på svartvinbärsblad och riesling doftar petroleum. I regel används termen enbart för mer eller mindre klassiska druvsorter samt för både röda och vita viner.

E

Endruvsvin

innebär att vinet endast gör på en sorts druva, exempelvis 100% chardonnay. Motsatsen till endruvsvin kallas för flerdruvsvin eller blend.

Ekchips

är rostade pellets av amerikansk eller fransk ek som läggs i jästanken. Denna metod används vid framställning av en del budgetviner för att få ner priset.

Enologi

se Oenologi.

Eldigt

betyder att vinet har en framträdande smak av alkohol.

F

Fatkaraktär

får vin som lagras eller jäser på ekfat. Då bidrar träet med doft och smak som kallas för fatkaraktär eller fatton. Smaken påminner om vad som kan liknas vid nysågat virke, vanilj eller smörkola. Amerikanske ek brukar ge en smak av vanilj medan fransk ek ger toner av kaffe och choklad.

Fermentering

är samma sak som jäsning av vin.

Fruktdrivet

innebär att vinet odlas med tonvikt på frukt- och bärsmaker. I det färdiga vinet kan man tydligt känna inslag av frukt och fruktsyra.

Fruktigt

innebär att man kan känna tydliga inslag av frukt och fruktsyra. Några exempel är röda viner med inslag av mörka bär, plommon, körsbär. Bland de vita kan det vara smak av äpple, citrus, krusbär. Ordet används för det mesta om yngre viner.

Fylligt

innebär att vinet har hög en smakkoncentration, lite som outspädd saft. Fylliga viner kan även ha tydligt robust karaktär och påtaglig garvsyra.

Fällning

är en bottensats med avlagringar som kan finnas i flaskan. Det finns flera typer av fällningar. Mognadsfällning är inte en defekt utan en naturlig del av vinets mognadsprocess. Det kan dock se fult ut när fällningen hamnar i glaset och kan tas bort vid försiktig dekantering. Är fällningen tunt tegelfärgad och vinet platt kan det vara oxiderat. Lämna tillbaka det på Systembolaget. Samma gäller om vinet fått en gråvit, finkornig fällning som luktar jäst. Då har det troligtvis skett en efterjäsning och vinet får lämnas tillbaka.

G

Gamla Världen

Till gamla världen räknas Europa med länder som Italien, Frankrike och Spanien. Här har man producerat vin i flera hundra år vilket är orsaken till att den kallas för Gamla världen. Motsatsen kallas för Nya världen.

Garvsyra

är det samma som tanniner. Garvsyra kommer från skal, stjälkar och kärnor i vindruvan och upplevs som sträva i munnen. Ett vin med mycket garvsyra kallas tanninrikt eller stramt.

Generös

är ett ord som beskriver en påtagligt fruktighet i vinet. Ett generöst vin brukar också innehålla lite sötma.

Grimma

är hållaren av ståltråd som håller champagnekorken på plats. Den kallas också Agrafe, vilket är franska.

H

Horisontalprovning

innebär att man provar olika viner från samma årgång. Motsatsen kallas vertikalprovning.

I

Integrerad odling

kallas den odlingsmetod där man avstår från kemiska bekämpningsmedel för att främja organismer, den naturliga miljön och ekologiska metoder.

IGT

är en Italiensk kvalitetsklass som betyder Indicazione Geografica Tipica. Vinerna klassade som IGT måste komma från ett visst område i Italien. Dock får man använda sig av ”icke tillåtna druvor” för området. I Toscana kallas dessa viner för supertoscanare. Klassen IGT upprättades 1992 och är den näst lägsta. I stigande ordning gäller klassificeringarna; Bordsvin VdT (Vino da Tavola), IGT, DOC och DOGC.

J

Jäsning

är en del i vinprocessen där socker omvandlas till alkohol och koldioxid, och vinmusten blir till vin.

K

Kallmacerering

innebär att man vid mycket låg temperatur låter den första pressade druvmusten ligga kvar i tanken för att dra tillsammans med skaldelarna innan musten tappas över till jäskaret. Kallmacerering brukar göras runt +6-10°C.

Kallmacerering

gör att fler fina smakämnen löses ut i musten utan att ge garvsyror. Vid första pressen har ingen alkohol ännu hunnit bildas i druvmusten. Alkohol löser garvsyror, men eftersom det ännu inte bildats någon alkohol, och temperaturen då är låg, kommer inga sträva garvsyrorna att lösas upp i druvmusten.

Knutet

kallar man ett ungt vin där doften är outvecklad och smaken lite tillknäppt. Med tiden blir vinet mer nyansrikt i och med att det mognar.

L

Luftning

innebär att man lår upp vinet på karaff, en så kallad dekantering, men det kan också räcka med att slå upp vinet i glaset. Röda viner luftas för att aromerna ska blomma ut medan vita viner primärt luftas för att vädra bort eventuell svaveldoft. Luftning är också bra för vissa unga viner samt för viner som är knutna eller strama. En gammal myt säger att man kan lufta vin genom att bara avlägsna korken. Dock får vinet så lite luft att det skulle ta flera dagar.

Längd

handlar inte om tid, utan snarare om avstånd. Längd beskriver om ett vin smakar hela vägen från början på tungan till slutet mot svalget. Enklare viner har en tendens att ge smak längst fram, för att sedan dö ut mot mitten, och sedan återkomma längst bak i munnen. Andra viner kan ge mer smak på tungans sidor och ut mot kinderna. Högklassiga viner ger en jäms smak hela vägen genom munnen utan några hopp.

Läskedrycksmetoden

innebär att man gör mousserande vin genom att tillsätta kolsyra till vinet. Alltså på samma sätt som man gör läskedryck.

M

Maceration

innebär att krossade druvskal, druvkärnor och stjälkar ligger kvar i druvmusten när jäsning sker. Detta gör man för att tanniner, smakämnen och färgämnen ska lakas ur i vinet. Det här är en viktig process när man gör rött vin, men även vitt vin och rosévin kan gå igenom denna process, då under en mycket kortare tid.

Malolaktisk jäsning

innebär att den skarpare äppelsyran omvandlas till mjuk mjölksyra. Detta gör man som en ytterligare jäsning efter den första genom att tillsätta bakteriekultur och höja temperaturen. Ska man göra exempelvis en smörig chardonnay kan vinmakaren välja att göra just en malolaktisk fermentering. Malolaktisk jäsning kan man göra både på vitt och rött vin, men vanligast är att man gör det på rött.

Mineralitet eller mineraligt

är ord som dykt upp på senare år. Smak och doft kan beskrivas som sten, eller poetiskt nog som regn på en sommarväg – dessa adderar skärpa till vinet. Flera teorier gör sig gällande; en del tror att denna karaktär kommer från jordmånen, medan andra anser att jordens smak inte kan ta sig från marken, genom druvstocken upp till druvan – och istället uppstår denna karaktär vid själva vinmakningen.

Mogna tanniner

förklarar lättast genom att jämföra med omogna tanniner. De omogna tanninerna har en en grönaktig ton och verkar sammandragande och aggressivt i gommen. De mogna är däremot följsamma, välintegrerade och ger en mer harmonisk smakbild.

Mousse

kallas bubblorna i champagne. Bubblorna kallas också för bornyr.

Must

ojäst druvsaft.

N

Nyanserat

innebär att vinet bjuder på ett mångfacetterat intryck. Man skulle säga att vinet uppvisar nya dofter och smaker varje gång man doftar och smakar på det. Både röda och vita viner kan vara nyanserade. Markerar önskemål om vinets doft och smak ska uppträda på ett mångfasetterat sätt. Motsatsen till nyanserat vin är enkelt vin.

Nya Världen

består av vinländer så som Sydafrika, Australien, Nya Zeeland samt Nord- och Sydamerika. De flesta länderna utanför Europa, Mellanöstern undantaget, räknas till Nya Världen. Europa med länder som Frankrike, Italien och Spanien har producerat vin i flera hundra år och kallas därför gamla världen.

O

Oenologi

är läran om vinodling och vinframställning. Oenologi kallas även enologi eller önologi.

Ompumpning

kallas också remontage eller överpumpning. Ompumpning gör vid framställning av rött vin och innebär att man låter det jäsande vinet pumpas bort från botten av jäskaret sedan sprutas tillbaka över skalmassan. När vinet passerar genom skalmassan ger det en effektiv maceration där smak- och färgämnen frigörs ur skalen.

Oxidation

är en kemisk reaktion som sker när vin kommer i kontakt med syre. Ett oxiderat vin skiftar i färg och drar med åt det gula hållet. Oxidationen sker oftast i flaskan men kan även ske i musten eller i fatet.

P

Passito

se appassimentometoden.

R

Reduktiv lagring

är utan syretillförsel. Reduktivt lagrade viner blir friska och aromatiska. Reduktivt lagring är vanligt för vin med skruvkork.

Reserva Riserva och Reserve

är samma ord fast i olika länder. Rakt översatt betyder ordet reservera vilket tidigare innebar att vinmakaren la undan en del av sina bästa viner för att ha till senare. I Spanien och Italien finns regler kring hur ordet får användas och innebär att vinet är lagrat en viss tid på fat och en viss tid på flaska innan det får säljas. I övriga världen finns dock inga regler. Här är det istället upp till producenten själv att sätta reserve på flaskan när denne anser att vinet är av hög kvalitet.

Nya Zeeland, Nordamerika och Sydafrika använder ordet reserve. I Italien gäller riserva och i Spanien, Portugal och Latinamerika använder man sig av reserva. Réserve och reservée används i Frankrike, vanligtvis i sammanhang där man pratar Non Vintage Champagne.

Remontage

se ompumpning.

Remuage

är en gammal metod som användes för att få bort jästfällningen som bildas när man gör mousserande vin enligt champagnemetoden. Under jäsningen bildas en fällning av döda jästceller som lägger sig längs med sidan på flaskan. För att få bort jästfällningen sattes man flaskorna i ställningar (så kallade pupitres) med halsen nedåt. Genom en snabb knyck hamnade till slut fällningen under kapsylen. Denna avlägsnas sedan genom att man fryser flaskhalsen och byter korken mot den riktiga korken.

Robust

är ett ord som används när man pratar om rödvin. Robusta viner har mycket smak och tydliga inslag av torkad frukt, kryddor och örter. Robusta viner är oftast även alkoholrika och sträva.

S

Smakbrygga

kallas den smak man adderar för att få vin och mat att matcha. Om vinet exempelvis upplevs för strävt tillsammans med en maträtt kan man lägga till sälta eller fett i maten för att ta ner strävheten i vinet.

Stramt och stramhet

innebär att vinet känns strävt tack vare garvsyra. I munnen upplevs strama viner så att gommen känns torr och tandköttet strävt. Med lagring minskar stramheten i vinet. Man kan även hjälpa strama viner genom luftning och genom att addera en smakbrygga i maten.

Strävt

är ett ord man brukar använda för att beskriva röda viner med mycket garvsyra eller tanniner. Vin med mycket tanniner upplevs som sträva i munnen.

Supertoscanare

se IGT.

Syltigt

innebär att vinet har mycket sötma och smak av bär. Tonen påminner snarare om just mer sylt än färska bär.

T

Tanniner

är de garvsyror som utvinns ur druvskal, kärnor och stjälkar. Tanninerna ger vinet dess strävhet och tillhör den kemiska ämnesgruppen polyfenoler. Dessa innehåller antioxidanter, som har en skyddande effekt på kroppens celler.

Tankjäsning

innebär att man jäser vinet på tank till skillnad från champagnemetoden där man jäser vinet på flaska. Vid tankjäsning blandas vinet med socker och jäst innan det förs över till en trycktank. Där låter man sedan vinet jäsa tills sockret har omvandlats till alkohol och koldioxid. Jästen filtreras bort och vinet tappas på flaskor. Metoden kallas även cuve close eller charmatmetoden.

Terroir

är ett franskt uttryck som kommer från ordet terra vilket betyder jord. Ordet terroir syftar på druvans växtplats samt hur denna påverka smak och karaktär på det färdiga vinet.

U

Urlakning

se maceration.

Ursprungstypisk

kan jämföras med druvtypiskt men innebär istället att att doft, smak och utseende har en karaktär enligt den allmänna beskrivningen för ursprungsområdet. I regel används termen för klassiska områden i gamla världen där vinet är en blandning av olika druvsorter, exempelvis Champagne, Rioja och Bordeaux.

V

Varietal

är det engelska ordet för endruvsvin, det vill säga vin gjort på endast en sorts druva. Motsatsen till endruvsvin kallas för flerdruvsvin eller blend.

Véraison

kallas det stadie när vindruvorna mognar och skiftar i färg. Under vérasion händer flera saker i druvan, bland annat minskar och sötman ökar. Läs mer om vérsison.

Vertikalprovning

innebär att man provar olika årgångar av samma vin. Motsvarigheten till vertikalprovning är en horisontalprovning

Vinifiering

är när druvor blir till vin. Helt enkelt tillverkningsprocessen av vin.

Ä

Ädelröta

se Botrytis.

Ö

Önologi

se Oenologi.

Gillar du receptet? Spara det som en favorit! Du hittar dina sparade favoriter om du klickar på det röda hjärtat i menyn högst upp på sidan.