Kryddiga blomkål med ris, rostad lök och salladslök

Det här med att odla blomkål

För inte så länge sedan snöade jag in mig helt på blomkål. Jag ville testa det på alla möjliga sätt och vis. Dessutom hade jag upptäckt att blomkål faktiskt var en ganska prisvärd grönsak om man köpte i butik. Nu under sommaren har jag odlat egen blomkål och för första gången lyckats. Med besked dessutom! Därför ska jag nu berätta hur jag gör när jag odlar.

Så, om vi backar några steg… Jag och min sambo köpte landställe för ganska exakt fem år sedan. Redan första våren byggde jag tre odlingslådor som jag började odla i. Det var lite bönor, sockerärtor och andra grödor som är svåra att misslyckas med. Andra året byggde jag till några fler lådor, och nu några år senare har jag 27 lådor. Men du ska inte tro att jag tänker stanna där. Nej då, nästa år ska jag bygga till några extra långa lådor på en ny plats där jag tänker odla rotsaker, plus att vi ska ställa upp ett litet växthus så vi kan förlänga säsongen för tomater, chili och meloner.

Redan i början försökte jag mig på att odla blomkål. Första året det blev det några ynkliga, bruna huvuden som antingen sniglar eller kålmal käkade upp. Efter det har jag sått några frön varje år, och varje gång blir det samma visa – uppätet av skadedjur trots kålnät…

Blomkålen blir ju bara uppäten av skadedjur

I våras bestämde jag att det minsann fick bli sista gången jag provade att odla blomkål. Det är ju liksom tråkigt att hålla på och vårda nåt som inte ger någon som helst utdelning, och som bara står och tar plats i landen och matar skadedjuren. Jag hade faktiskt inte ens räknat med att det skulle vara något liv i fröna, för av det jag sådde tidigare år var det hela tiden färre och färre som grodde. I år strödde jag mest ut fröna på måfå i pluggbrättena för att se om det var något liv – och det var det tydligen. Senare i maj, när bebisarna omskolats en vända och odlingslådorna var fixade och redo och ta emot sina hyresgäster, fick de flytta ut.

Jag gör alltid på samma vis med mina odlingslådor. På våren gräver jag upp all gammal jord. Sedan lägger jag obrunnen hästskit i understa halvan av lådan. Om jag odlar grönsaker med långa rötter brukar jag låta detta lager vara aningens lägre så att rötterna inte får det för varmt. Därefter lägger jag tillbaka den gamla jorden ovanpå. Eftersom jag gör likadant varje år hinner den obrunna hästskiten i botten brinna. När den nästa år blandas med toppjorden blir den lagom näringsrik. De gånger jag fyller på med helt ny jord på toppen blandar jag den med obrunnen hästskit.

Byt plats på det du odlar

Värt att tillägga är att jag varje år skiftar plats på det jag odlar. Bönor bör man ju exempelvis inte odla mer än sex år i rad eftersom de annars utarmar jorden. Dessutom har olika växter olika fiender i form av skadedjur. Skiftar man då plats på det man odlar blir det lite knepigare för skadedjuren, om de finns kvar i jorden eller håller till i närheten, och nu vill käka av sig favoritgrönsak. Jag byter alltså helt och hållet mellan sorterna så att en helt ny gröda får växa där. Inte bara spräcklig böna mot grön böna, om du förstås vad jag menar.

I år byggde jag fler lådor och då behövde jag ny jord. På grund av ett missförstånd fick jag ett lass gräsmattejord istället för planteringsjord av vår leverantör. Denna jord var väldigt mager och sandblandad så när den blev blöt la den sig som en fast kaka utan att vilja släppa igenom vatten. Alltså blandade jag den med massor av brunnen hästskit för att den åtminstone skulle få lite näring och luckras upp en aning. Jag hade dock ingen mull att binda vattnet med, så jag var helt övertygad om att årets odlingar skulle gå om intet.

Ana min förvåning när det grodde som bara den och allt blev enormt stort. Exempelvis så vägde mina zucchinis 3,5 kilo och polkabetorna vägde 1 kilo styck! Det var ju helt galet! Min gissning är att hästskiten jag blandade den nya jorden inte var helt brunnen utan lite semibrunnen. Jag hämtade den från en annan granne än jag vanligtvis gör, och eftersom jag krattade den direkt ur hagen var färskhet nog lite blandad. Antingen beror det på det, eller så äter hästarna något raketpulver :D

Kålnät och salt runt lådorna

När jag odlar kål skyddar jag odlingarna med kålnät. Detta lägger jag på direkt när bebisarna fått komma ner i jorden. Själva nätet lägger jag över pallkragebågar och sätter fast runt om med klämmor. Sniglarna håller jag borta med hjälp av utskickande små ”tak” som jag sätter högst upp på odlingslådorna. Dessa har jag gjort av takpapp. Jag använder även snigelkant i metall. På grund av det torra vädret i början av sommaren blev det inga sniglar, men annars brukar jag lägga en rand med vägsalt runt om lådorna. Taket högst upp gör att saltet inte regnar bort och själva saltet att sniglarna börjar fräta om de försöker ta sig över. Eftersom jag har macadam runt om alla mina odlingslådor är det inget problem. Annars tar ju saltet död på eventuellt gräs.

Och blomkålen då? Ja, först trodde jag att det bara hade blivit en massa blast och att fröna ändå inte var så bra. När jag sedan nyfiket började kika i blomkålslasten visade det sig finnas några riktigt stora huvuden som gömde sig. De var också helt orörda från skadedjur! Jag trodde knappt mina ögon. Varje gång vi hade gäster på besök blev blomkålen en sevärdhet vi alltid gick förbi och ooh:ade och aah:ade över.

Jag odlar som sagt all kål under kålnät. Tillsammans med blomkålen odlade jag för första gången kålrabbi, och dessa verkade vara helt obekymrade över skadedjur. Kanske var det en bra kombination? Kålrabbin växte också så det knakade, så nu kommer man så klart till den vanliga problematiken när man odlat något som ger stor skörd. Nämligen ”vad ska man göra med den?”.

Jag älskar som sagt blomkål så det vinns massor man kan göra. Dessa kryddiga blomkål med ris, rostad lök och salladslök är en av rätterna jag lagat. Då delar man blomkålen till små träd och råsteker den mjuk. Sedan steker man ihop den med en massa god smaker och serverar det hela med ris. Det blir alltså en helt vegetarisk och vegansk middagsrätt som är perfekt att svänga ihop som vardagsmat. Har man ingen misopasta kan den hoppas över.

» Här hittar du fler recept med blomkål